Kategoriarkiv: Haraldguldets historia

Besök hos Lars Olof Lagerqvist 2015-05-22

Den tidigare chefen för Kungliga Myntkabinettet i Stockholm Lars Olof Lagerqvist tog emot för att själv se Harald Blåtands guldplatta. Lars Olof räknas till en av världens främsta experter på mynt och medaljförfalskningar. Efter att ha studerat plattan kunde han konstatera att den inte är ett präglat mynt eller medalj utan tillverkad i förlorad form i ett unikt exemplar. Han ställde sig också frågan till vad de som förklarat plattan som en sentida förfalskning baserade detta på. Inget tydde på att så skulle vara fallet.

Ett unikt objekt från Harald Blåtands tid? 2015-01-03

I början av 2015 hade Sven Rosborn sammanställt alla då kända fakta kring fyndet av Harald Blåtands gravplatta i guld. Han lade ut denna på academia.edu dels som en svensk variant, dels som en engelsk variant. Ni hittar båda för nedladdning via dessa länkar:

På svenska: https://www.academia.edu/9522410/
På engelska: https://www.academia.edu/9647410/

Ett möte på ett kaffehus i Malmö 2014-11-25

När Harald Blåtands guldplatta 2014 upptäcktes i Tomas Sielskis farmors kvarlåtenskap ville han få mer information om fyndet från antikvariska institutioner. När Tomas vände sig till de statliga danska antikvariska myndigheterna fick han, i de tillfällen de ens ville besvarade hans förfrågan, uppgiften att guldplattan saknade allt intresse. Den var ju en förfalskning. Man kunde dessutom, utan att vilja se föremålet, konstatera att det rörde sig om en förfalskning som inte kunde vara äldre än 1700-talet – troligtvis mycket yngre!

När Tomas sökte få kontakt med det statliga Kungliga Myntkabinettet i Stockholm fick han samma nedslående svar – ryktet hade spridit sig att det var en förfalskning. Inte heller i Stockholm var man intresserad av att se föremålet. Utan att ha sett föremålet var man tvärsäker i sitt uttalande: ”Det är definitivt inte fråga om ett föremål som är samtida med Harald Gormsson.” Samma besked, att det hela rörde sig om en sentida förfalskning, fick Tomas från Lunds universitets historiska museum. Trots att museet fanns endast två mil från Tomas bostad var man inte intresserad av att han skulle få visa det. Informationen från de danska kollegerna räckte.

Tomas tog då kontakt med en gammal bekant, juristen Pontus Weman Tell i Stockholm. Pontus sökte genast kontakt med Kungliga myntkabinettet i Stockholm för att få mer information om vad de grundade sin bestämda uppfattning om att det var en förfalskning. Resultatet var dock nedslående. Det statliga museet brydde sig inte ens om att svara honom. Pontus gick nu vidare.

På Internetforumet ”World of coins” lade han då ut sin egen teori om att guldplattan kanske kunde vara en bröllopsgåva från Harald Blåtands tid. Den holländske numismatikern Peter Kraneveld instämde i detta resonemang. I detta läge fick Tomas kontakt med Sven Rosborn, tidigare chefsarkeolog och museichef på Malmö museer. Vid ett möte mellan honom, Pontus Weman och Tomas Sielski på Lilla Kaffehuset i Malmö diskuterades frågor rörande fyndet och även det ovärdiga och oprofessionella sätt som forskare i Danmark och Sverige bemött Tomas. Fotot är från detta möte den 25 november 2014.

Första mötet, 2014-11-09

En otrolig sak hände i mitt hem i eftermiddags. Här sitter jag med en dotter till en man från Malmö som ville ha mitt utlåtande om ett stort guldföremål som hittats på 1840-talet när man rev en medeltida kyrka bara tre kilometer från Wollin, vikingarnas Jumne. På denna runda guldplatta läser man:
HARALD
CVRMSVN+
REX AD TAN
ER+SCON+J
VMN+CIV
ALDIN+

I översättning:
HARALD GORMSSON, KUNG AV DANMARK, SKÅNE, JUMNE, STADEN OLDENBURG

Detta kan vara en guldplatta som nedlagts i vikingakungen Harald Blåtands kista när han dog av sina sår i Jumne ca 986. Han var ju kristen och Jumne var hedniskt vilket eventuellt kan förklara att kungen begravts i en träkyrka utanför staden. Om plattan är original från tiden är det ett av de första tillfällen som Skåne omtalas och att Harald var kung här. Märkligare och mer spännande saker har inte hittills legat på mitt soffbord.

Sven Rosborn

Källa: Facebook